I ärvdabalken finns regler som anger vem som direkt på grund av släktskap ska ärva den avlidnes egendom, eller som det heter med juridiska termer – kvarlåtenskap. Om en person vill fördela sin kvarlåtenskap på annat sätt måste denne skriva ett testamente. Det finns tre arvsklasser i den svenska arvsrätten. En arvsklass är en slags prioriterings- eller fördelningsordning som anger hur ett arv efter en avliden person ska fördelas.
Arvsklasserna
I den första arvsklassen hittar vi den avlidnes avkomlingar, eller bröstarvingarna som det kallas. Bröstarvingar omfattar både barn och barnbarn. Detta innebär att det är i första hand den avlidnes barn som ärver kvarlåtenskapen. Om ett barn i sin tur har avlidit, går dennes arvsrätt över till det avlidna barnets barn.
Om den avlidne inte har några barn eller barnbarn (eller en efterlevande make) går man vidare och tittar på vilka släktingar som finns i den andra arvsklassen. Detta innebär att man går uppåt ett steg till den avlidnes föräldrageneration, det vill säga föräldrar, syskon och syskons avkomlingar.
Saknas även arvingar helt i denna arvsklass, då får man gå vidare till den tredje arvsklassen. I denna arvsklass hittar vi far- och morföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Observera att kusiner inte ärver varandra.
Allmänna arvsfonden ärver om det saknas testamente eller släktingar i livet
Om den döde inte har några släktingar i livet som omfattas av den första, andra eller tredje arvsklassen, och det saknas testamente, kommer hela arvet att tillfalla allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden är en fond som förvaltas av Kammarkollegiet där organisationer kan söka stöd till olika projekt som gagnar olika verksamheter för barn och ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Läs mer om allmänna arvsfonden här.
Regler om efterlevande makes och särkullbarns rätt till arv
Det finns dock en viktig regel om makesarv som vi inte får glömma. Om den avlidne var gift och makarna hade gemensamma barn, ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen. Först vid den andre makens död, får bröstarvingarna ut sitt arv efter den först avlidne. Detta innebär att bröstarvingarna som huvudregel får två arvslotter vid detta senare tillfälle.
Sedan finns det en annan viktig regel om särkullbarns rätt till sitt arv. Om den avlidne maken hade ett barn som inte den andra maken är förälder till, alltså ett särkullbarn, har denne i princip rätt att få ut sitt arv direkt.
Sambor ärver inte varandra
Det finns inte några bestämmelser i arvsordningen om sambor. Anledningen till detta är att sambor inte ärver varandra. Därför rekommenderar jag alla sambor att skaffa ett inbördes testamente. I en bloggpost som jag skrev förra veckan har jag redogjort för de viktigaste reglerna kring sambor och sambors egendom.
/Jennie
Taggar: allmänna arvsfonden, arv, ärvdabalken, arvsordning, arvsordningen, avlidne, bröstarvingar, efterlevande make, egendom, kvarlåtenskap, makesarv, testamente
Hej. Enfundering kring särkullsbarn. Om personen skriver sej ett testamente kan man då skriva bort allt arv till denna då?
även om man är gift så måste man alltså skriva ett testamente för att inte särkullsbarnet ska få något. Kan man avskriva något helt?
Mvh Katarina
Hej Katarina!
Det går aldrig att testamentera bort en bröstarvinges arvsrätt helt i ett testamente enligt svensk rätt, den s k laglotten (hälften av arvslotten) är ”skyddad”. Detta innebär något förenklat att om du efterlämnar 100 000 kr i din kvarlåtenskap och har ett barn så är dennes arvslott 100 000 kr, hälften av detta belopp är laglott och kan inte testamenteras bort. Om du har ett särkullsbarn har denne rätt att få ut sin laglott omedelbart. Du kan ange i ett testamente att denne ska få resterande del av arvslotten då efterlevande maken dött.