Go to Top

Problem med kontaktformuläret

Hej alla kunder!

Det har visat sig vara svårt att få tag i oss när man mejlar via kontaktformuläret. Inte så konstigt, det blev såklart ett fel i samband med en uppdatering av sidan. Felet är nu åtgärdat och ni kan åter använda kontaktformuläret. Eller så mejlar ni direkt till info@juristfirmanvide.se.

Mattias Elfström

Terapeutisk juridik?

Juridiken erbjuder inte en heltäckande lösning på alla komplicerade problem. Eftersom en juridisk process syftar till att slutligt ge en av de inblandade parterna rätt så finns det i många fall en part som inte får rätt, en part som förlorar. Förloraren tycker sig kanske ha rätt och har kanske även det på ett rent etiskt plan.

I en perfekt värld så hade den som har rätt (eller kanske snarare den som har mest rätt) vunnit varje juridisk tvist. En klyscha inom juridiken säger att det är skillnad på att ha rätt och på att få rätt. Det är inte alltid den part som har mest rätt som vinner. Många har kanske rätt men kan inte bevisa det. Ofta handlar det om en infekterad tvist där båda parter är känslomässigt engagerade. Juridiken kommer in via ett slutligt beslut eller en dom som syftar till att avgöra tvistefrågan en gång för alla. Kanske har de inblandade juristerna en begränsad syn på ärendet där de genom sina lösningar bara skapar nya problem. Om tvisten gäller en vanlig människa ställd mot en myndighet så kanske den vanliga människan även i framtiden måste ha med myndigheten att göra. Tvisten riskerar att infektera och att skapa problem och misstro, även i de framtida kontakterna gällande helt andra ärenden.

Ett sätt att försöka undvika detta är genom att arbeta enligt en metod som heter terapeutisk juridik. Idén om den terapeutiska juridiken kommer från början från USA och har i Sverige introducerats främst genom professor Christian Diesen. Den terapeutiska juridiken handlar om att bredda och fördjupa juridiken med hjälp av samhällsvetenskapliga rön. Målet med terapeutisk juridik är att skapa mer ändamålsriktiga och korrekta lösningar, det vill säga lösningar som känns mer rättvisa för de inblandade parterna. För att uppnå detta mål så bör juristerna arbeta mer holistiskt och långsiktigt i alla skeden av juristarbetet; under utbildning, i lagstiftningsarbete, i ombudsrollen och i valet av lösningar på redan inträffade konflikter. En lösning ska helst inte skapa nya problem och ska inte skapa misstro och infekterade framtida relationer.

Ett av våra mål hos Juristfirman Vide är att skapa heltäckande och långsiktiga lösningar för våra klienter. Vi vill, kort sagt, att våra klienter efter avslutat uppdrag ska ha en bra känsla i magen. Eftersom vi tycker att den terapeutiska juridikens idéer är spännande så kommer en av våra målsättningar under våren att vara att publicera ett antal blogginlägg på detta tema.

/Mattias Elfström

Tydligare regler om tilläggsbeloppet på väg!

Regeringen presenterade den 26 januari 2016 en lagrådsremiss om tydligare regler om tilläggsbeloppet. Det är mycket välkommet! I remissen föreslås ett förtydligande till respektive paragraf i skollagen om tilläggsbelopp att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov.

Tidigare har många kommuner argumenterat för att det inte finns stöd för att fristående skolor har rätt till tilläggsbelopp för åtgärder som handlar om undervisningen. Ett annat argument är att det skulle strida mot likabehandlingsprincipen att betala tilläggsbelopp till en fristående skola eftersom de kommunala skolorna inte får extra resurser för elever med motsvarande problematik. Det finns inte stöd för något av dessa argument i vare sig lagstiftning, förarbeten eller praxis. Denna felaktiga tillämpning som många kommuner har gjort hävdar många beror på en otydlig dom från Högsta förvaltningsdomstolen (2012 ref. 46). Men domen är inte så otydlig att den helt och hållet kan skyllas för att reglerna om tilläggsbelopp har blivit felaktigt tolkade. Högsta förvaltningsdomstolen skriver explicit att en individuell bedömning ska göras i varje enskilt fall. Orsaken till utgången i det aktuella målet var att skolan inte lyckats klarlägga elevens stödbehov, dvs beviskravet för tilläggsbelopp var inte uppfylld. Det är en annan sak. De företrädare för kommunerna som hårdnackat hävdat att skolor inte kan få tilläggsbelopp för åtgärder som sker på lektionstid har inte klarat att hålla isär äpplen och päron, dvs rättsfrågor och bevisfrågor. Den verkliga orsaken till avslag är ofta ekonomiska hänsyn. Kommunerna håller stenhårt i pengarna och det drabbar enskilda barn och elever. Det hade varit schysstare mot friskolorna om man hade spelat med öppna kort.

Vi har hela tiden drivit linjen i förvaltningsdomstolarna att tilläggsbelopp visst kan beviljas för åtgärder som har att göra med att se till att eleven når kunskapskraven. Förvaltningsrätterna och även kammarrätterna har köpt vårt resonemang. Vissa kommuner har dock varit väldigt rigida i denna fråga. Vår klient Pusselbitens skola i Dalby, som är en liten resursskola för barn med autism, vann i maj 2015 i Förvaltningsrätten i Malmö i ett uppmärksammat mål om tilläggsbelopp mot Barn- och utbildningsnämnden i Eslövs kommun. Eslövs kommun överklagade domen till kammarrätten, som sedan inte beviljade prövningstillstånd. Förvaltningsrättens dom står sig. Eslövs kommuns agerande efter domen förvånar dock. De har konsekvent vägrat att rätta sig efter förvaltningsrättens dom och nu måste Pusselbitens skola stämma kommunen i tingsrätten för att få ut tilläggsbeloppen. Jag tycker att kommunens agerande är under all kritik. En friskola har ingen annan finansiering än de pengar som man får från en kommun. I slutändan drabbas den enskilde eleven. Det skulle inte förvåna mig om kommunerna försöker hitta fler kryphål i den nya regleringen. Mitt råd blir därför till friskolor, som drabbas av orättvisa beslut om tilläggsbelopp att överklaga till domstol.

Regeringens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Här hittar du lagrådsremissen i sin helhet.

Jennie Elfström

Allvarliga konsekvenser för assistansberättigade på grund av dom i HFD

När konsekvenserna av Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr. 3527-14 angående det så kallade ”femte behovet”, aktiv tillsyn av övervakande karaktär, går upp för mig blir jag bekymrad. Plötsligt anser HFD att endast den som har en psykisk funktionsnedsättning ska ha rätt till assistans för detta grundläggande behov. Det är oroande, i och med att det inte finns någon definition på vad psykisk funktionsnedsättning innebär skapar det en stor osäkerhet.

Skapar oro

Det är lätt att förstå oron och rädslan bland alla dem som är beroende av assistans för det femte behovet. Många har byggt upp sitt liv och sitt boende kring den tidigare beviljade assistansen i tron att det är en långsiktig lösning för att kunna leva som andra så gott det går. Hur känns det att få veta att man kanske inte kommer att kunna bo kvar i sin lägenhet vid nästa omprövningstillfälle?

Men, säger någon, man kommer säkert ändå att få hjälp även om assistansen dras in, hjälpen kommer bara i en annan form. I bästa fall är det säkert så, ingår man i någon av LSS personkretsar har man ju som bekant ett antal rättigheter, men här handlar det handlar om hjälp av en helt annan art än personlig assistans. Brukaren har ingen självklar rättighet att bestämma hur hjälpen ska vara utformad om kommun eller landsting är anordnare, en stor skillnad mot vad som gäller för personlig assistans. Brukaren har ju ett avgörande inflytande över assistansen enligt LSS, det är en del av själva grundtanken att människor har rätt att bestämma vilka personer som ska vara assistenter. Det känns som en självklarhet och en rättighet att värna om.

HFD:s dom inskränker lagstiftningen på ett orimligt sätt

Jag tycker det är synd att HFD nu stänger ute en grupp människor från insatsen personlig assistans med vad jag skulle vilja kalla baklängesargumentation: istället för att inkludera personer med psykiska funktionsnedsättningar och låta dem som tidigare haft rätt till assistans för det femte behovet få behålla assistansen, vilket enligt min mening borde ha skett, så utesluter man helt den grupp som har fysiska funktionshinder. Att en person med mycket kraftig epilepsi exempelvis inte längre har möjlighet att leva som andra i egen lägenhet, kan bli en följd av domen om en person har en funktionsnedsättning som inte tydligt kan klassas som en psykisk funktionsnedsättning. Jag har ett ärende nu där Försäkringskassan hotar att dra in assistansersättningen för en person med epilepsi och utvecklingsstörning. På grund av att personen drabbas av flera epilepsianfall om dagen behöver hen ständig tillsyn av någon som känner hen väl för att ge medicin om det skulle behövas. Personen är över 30 år och riskerar nu att få flytta hem till föräldrar som är gamla och inte klarar att ta hand om hen. Det kommer att få förödande konsekvenser.

Att leva som andra borde innebära att möjligheten att ha ett eget boende ska vara regel för alla som vill det. I synnerhet idag när en smyginstitutionalisering breder ut sig med gruppboenden som har plats för fler människor än tidigare, känns detta extra viktigt. Ingen ska mot sin vilja behöva bo under institutionslikande förhållanden bara för att man har behov av stöd och hjälp men saknar den odefinierade psykiska funktionsnedsättning som nu verkar komma att krävas.

Anna Soltorp

Att tänka på när du ansöker om sjukersättning

Jag har arbetat med socialförsäkringsärenden i domstol och på Juristfirman Vide i snart 10 år. Under årens lopp har det kommit lagändringar som påverkat möjligheten att få sjukersättning. Här har jag sammanställt några tips för dig som funderar på att ansöka om sjukersättning.

– Tydligt och utförligt läkarutlåtande om hälsotillstånd är centralt. Läs igenom läkarintyget ordentligt innan du skickar in det till Försäkringskassan. Tänk på att det ska finnas en beskrivning av och en tydlig koppling mellan Diagnos – Funktionsnedsättning – Aktivitetsbegränsning (DFA-kedjan). I läkarutlåtandet ska det också framgå vilka medicinska behandlingar och rehabåtgärder du genomgått.

– Om du har äldre läkarintyg, intyg från andra än läkare som t.ex. psykolog eller arbetsterapeut och andra utredningar som beskriver ditt sjukdomstillstånd och konsekvenserna av den kan du skicka med dessa.

Du bör ha genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via Arbetsförmedlingen. Erfarenhetsmässigt är det svårt att visa att möjligheten till arbetslivsinriktad rehabilitering är uttömd, även om en läkare intygar att det är så. Bifoga intyg från Arbetsförmedlingen till din ansökan om sjukersättning. Sjukersättning

Vill du ha mer rådgivning om din ansökan om sjukersättning? Kanske har du fått ett beslut från Försäkringskassan som du vill begära omprövning av eller överklaga? Kontakta oss på info@juristfirmanvide.se så återkommer vi till dig snarast.

Jennie Elfström

Självklart går det att skapa en skola fri från mobbning!

En fråga som vi arbetar mycket med på Juristfirman Vide är styrning och ledning av skolor. En fråga som ofta kommer upp är vilka rutiner skolan bör ha på plats för att kunna bedriva ett framgångsrikt förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkningar i skolan.

Det ska finnas tydliga rutiner, som alla i skolan ska känna till, om hur det förebyggande och åtgärdande arbetet ska gå till. En tydlig ansvarsfördelning mellan skolans personal, rektor och skolhuvudmannen är a och o. Som personal i skolan eller skolhuvudman kan man inte nöja sig förrän man uppnår ett 100-procentigt resultat, dvs att alla elever i skolan känner sig trygga. Det krävs att rektorn genom ett tydligt ledarskap lyckas engagera personalen i detta arbete. Vi vågar påstå att det arbetet ska sättas överst på huvudmannens och rektorns agenda. Trygga barn lär sig bättre. Tyvärr är det alltför många skolhuvudmän som inte tar sitt ansvar på allvar. Varför är det så? Bristande resurser kan inte vara hela sanningen.

En bild på omslaget av Claes Jenningers bok En Skola fri från mobbningClaes Jenninger har skrivit en bok om hur vi kan göra skolan fri från mobbning. Han har egna, mycket tragiska personliga erfarenheter från hur illa det kan gå när skolan inte stoppar kränkningar i tid. Hans son Måns tog sitt liv efter att ha varit utsatt för mobbning i skolan. Claes Jenninger har genom enträget arbete därefter försökt påverka lärare, rektorer, politiker och skolhuvudmän att ta sitt ansvar och se till att ta krafttag för att stoppa mobbning, trakasserier och diskriminering i skolan. Hans bok ”En skola fri från mobbning” är ett viktigt inlägg i debatten om hur skolor kan jobba för att förebygga detta.  Jag tycker att alla som jobbar i skolan ska läsa boken. Alltför många barn och ungdomar blir utsatta för mobbning, trakasserier och diskriminering i skolan. En del av dem tar sitt liv. Det är ett enormt misslyckande från vuxenvärlden när vi inte lyckas stoppa kränkningarna.

Mer information om hur du som personal i skolan eller skolhuvudman kan arbeta för att motverka kränkande behandling och diskriminering i skolan hittar du i Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, på BeO:s hemsida och på Barnombudsmannens hemsida.

Jennie Elfström

 

 

Att tänka på vid ansökan om tilläggsbelopp

En lärare som hjälper en elev

Den senaste veckan har jag hanterat över 12 ärenden om tilläggsbelopp. Under årens lopp har det blivit ett par hundra. Jag har läst minst lika många ansökningar och beslut om tilläggsbelopp. Därutöver har jag skrivit en utredning, ett skugglagförslag, om hur reglerna om tilläggsbelopp bör förändras för att reglerna ska bli tydligare, både för kommunerna och friskolorna.

Det är några saker som jag tycker att huvudmän och rektorer/förskolechef på fristående förskolor och skolor bör tänka på när de ansöker om tilläggsbelopp.

Först några grundläggande saker om tilläggsbelopp som jag tror är viktiga att reda ut innan jag går över till vad som bör stå med i själva ansökan.

Stöd, extra anpassningar och särskilt stöd är åtgärder inom ramen för den vanliga undervisningen och täcks av grundbeloppet/skolpengen. Kostnaden för extraordinära stödåtgärder är inte åtgärder inom ramen för den vanliga undervisningen och ska finansieras av ett tilläggsbelopp.

Enligt 14 kap. 8 § skolförordningen kan tilläggsbelopp utgå för att täcka kostnader för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Observera att denna uppräkning inte är uttömmande. En individuell prövning ska göras i varje enskilt fall.

Kommuner har ibland egna riktlinjer där de räknat upp vilka diagnoser eller åtgärder som man kan få tilläggsbelopp för. Då har kommunen i praktiken snävat in skollagen och skolförordningens regler och det kan de inte göra. Mitt råd blir därför att överklaga kommunens beslut till förvaltningsrätten och få frågan prövad. Det är inget krav på att barnet har en viss diagnos för att få tilläggsbelopp, det är behovet som styr.

När det gäller själva ansökan så vill jag ge följande råd.

För att tilläggsbelopp ska beviljas, krävs att elevens stödbehov blir klarlagt. Enbart påståenden om att ett stödbehov finns räcker inte för att få tilläggsbelopp. I regel måste skolans ansökan backas upp av utredningen. Detta innebär att skolan måste åberopa bevisning till stöd för sin ansökan. Den typ av bevisning som kan komma ifråga är framförallt pedagogisk kartläggning, åtgärdsprogram, intyg från habiliteringen/BUP eller intyg från andra delar av sjukvården. Bevisningen måste hålla hög kvalitet och vara klar och tydlig ifråga om elevens stödbehov.

Många skolor beviljas en mindre del av ansökt tilläggsbelopp, men får ingen motivering i beslutet varför inte stödåtgärderna ska få finansiering fullt ut. Min uppfattning är att skolan bör få finansiering för den faktiska kostnaden för stödåtgärderna, under förutsättning att kostnaden är skälig. Därför bör man specificera i ansökan vilket belopp som söks.

Om eleven börjar i skolan i augusti, ska ansökan om tilläggsbelopp omfatta tiden från och med 1 juli samma år. Om skolan bara beviljas tilläggsbelopp för en assistent 8 eller 10 månader om året så tycker inte jag att man ska acceptera det. En elevassistent ska kunna vara ledig över jul och ha sommarsemester. Jag har hört talas om skolor som tvingas säga upp elevassistenter lagom till sommarlovet, vilket naturligtvis inte är en tillfredsställande lösning för någon part, allra minst eleven. Ett barn har i allmänhet behov av trygga och kontinuerliga relationer till vuxna. För ett barn med autism kan det behovet vara ännu större. Överklaga i så fall och yrka på att domstolen beslutar att tilläggsbelopp ska utgå för hela året.

Lämna gärna kommentarer i kommentarsfältet om du har frågor om tilläggsbelopp. Du är också varmt välkommen att höra av dig till oss på telefon eller mail. Följ gärna denna blogg, vi publicerar regelbundet inlägg i ämnet.

Jennie Elfström

Juristfirman Vide vinnare i Post- och telestyrelsens innovationstävling!


Vi kan med stolthet och glädje berätta att Post- och telestyrelsen, PTS, har utsett Juristfirman Vide till vinnare i deras innovationstävling ”Förenkla för föräldrar” 2015. PTS efterlyste it-lösningar som kan ge personer bättre förutsättningar i sin roll som förälder. Syftet med lösningarna är att underlätta för alla oavsett funktionsförmåga men ska speciellt fungera för personer med någon funktionsnedsättning.

Juristfirman Vide vinnare i PTS Innovationstävling

Juristfirman Vides innovation är en webbtjänst som riktar sig till föräldrar som har olika kognitiva funktionsnedsättningar som t.ex. autism, hjärnskador eller dyslexi. Tjänsten syftar till att ge målgruppen anpassad och tillgänglig information och kunskap att kunna ta tillvara sina barns rättigheter i förhållande till skola och myndigheter. Även föräldrar utan funktionsnedsättning ska kunna använda sig av tjänsten. Tjänsten syftar också till att skapa tillgång till juridisk hjälp på ett bättre sätt, t.ex. genom att erbjuda lägre priser för kvalificerad juridisk rådgivning. Det kommer också finnas mallar för överklaganden, anmälningar och ansökningar som kommer att vara helt gratis att använda. Som vi ser det är vårt projekt en demokratifråga – alla föräldrar ska ha rätt och möjlighet att kunna ta tillvara sina barns rättigheter!

I genomsnitt är det 4-5 personer varje vecka som hör av sig till oss och vill ha hjälp med att kommunicera med myndigheter och skola. Ofta rör ärendet deras barn, som hamnat i svårigheter på något sätt. Reglerna om LSS, SoL och skollagen kan vara snåriga och det är inte lätt att förstå hur allt hänger ihop. Om man som förälder själv har en funktionsnedsättning i form av autism eller dyslexi kan det vara ännu svårare att förstå vilka regler som finns, hur det går till att göra ansökningar av olika slag, skriva överklaganden etc. Många föräldrar uppger att de saknar kunskaper om sina och barnens rättigheter och att detta underläge innebär en fördel för socialtjänst och omsorg. Att behovet av denna tjänst är stort vet vi och kan också intygas av våra samarbetspartners Dyslexiförbundet FMLS, Autism- och Aspergerförbundet samt Barn i behov – Göteborg. Attention släppte en rapport i slutet av april 2015 på ämnet Rapport ”Hur fungerar de kommunala stödinsatserna för Attentions föräldrar”. Att vi vann Post- och telestyrelsens innovationstävling betyder att vi får medel att bygga denna tjänsten. Vi startar projektet i mitten av juni och projektet löper på till nästa höst. Lansering sker i maj 2016.

Har du frågor om projektet är du välkommen att kontakta VD Jennie Elfström på jennie.elfstrom@juristfirmanvide.se eller på 031- 15 99 43. Länk till Post- och telestyrelsens pressmeddelande finns här.

Framgångar i LSS-ärenden för Juristfirman Vide

Vi tycker att det är roligt när vi lyckas med våra uppdrag. Förra veckan bjöd på många roliga nyheter för våra klienter och vi gläds naturligtvis med dem. T.ex. beviljades en klient med svår epilepsi assistansersättning. I ett annat fall lyckades vi lösa en klients problem med boende via kommunen.

Under årens lopp har vi upparbetat en gedigen kompetens i LSS-ärenden och vi har särskild kompetens i frågor om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Behöver du eller någon i familjen rådgivning i frågor som rör LSS får du väldigt gärna höra av dig till oss. Den inledande rådgivningen via telefon är alltid kostnadsfri. Du kan både maila till oss på info(a)juristfirmanvide.se eller ringa oss på 031- 15 99 43.

Vi önskar er alla en trevlig vecka!

Jennie och Mattias Elfström

Juristfirman Vide vidare i Post- och telestyrelsens innovationstävling

Vi är glada över att kunna meddela att Juristfirman Vide har gått vidare i ännu ett steg i Post- och Telestyrelsens innovationstävling ”Förenkla för föräldrar”. Vi har tilldelats 40 000 kr för att göra en förstudie av vårt projekt som är en webbtjänst som riktar sig mot föräldrar med funktionsnedsättning.

I projektet samarbetar vi med Fredrik Forsberg och Gunilla Karlsson på Lidol.

Mattias Elfström