Go to Top

Att tänka på vid ansökan om tilläggsbelopp

En lärare som hjälper en elev

Den senaste veckan har jag hanterat över 12 ärenden om tilläggsbelopp. Under årens lopp har det blivit ett par hundra. Jag har läst minst lika många ansökningar och beslut om tilläggsbelopp. Därutöver har jag skrivit en utredning, ett skugglagförslag, om hur reglerna om tilläggsbelopp bör förändras för att reglerna ska bli tydligare, både för kommunerna och friskolorna.

Det är några saker som jag tycker att huvudmän och rektorer/förskolechef på fristående förskolor och skolor bör tänka på när de ansöker om tilläggsbelopp.

Först några grundläggande saker om tilläggsbelopp som jag tror är viktiga att reda ut innan jag går över till vad som bör stå med i själva ansökan.

Stöd, extra anpassningar och särskilt stöd är åtgärder inom ramen för den vanliga undervisningen och täcks av grundbeloppet/skolpengen. Kostnaden för extraordinära stödåtgärder är inte åtgärder inom ramen för den vanliga undervisningen och ska finansieras av ett tilläggsbelopp.

Enligt 14 kap. 8 § skolförordningen kan tilläggsbelopp utgå för att täcka kostnader för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Observera att denna uppräkning inte är uttömmande. En individuell prövning ska göras i varje enskilt fall.

Kommuner har ibland egna riktlinjer där de räknat upp vilka diagnoser eller åtgärder som man kan få tilläggsbelopp för. Då har kommunen i praktiken snävat in skollagen och skolförordningens regler och det kan de inte göra. Mitt råd blir därför att överklaga kommunens beslut till förvaltningsrätten och få frågan prövad. Det är inget krav på att barnet har en viss diagnos för att få tilläggsbelopp, det är behovet som styr.

När det gäller själva ansökan så vill jag ge följande råd.

För att tilläggsbelopp ska beviljas, krävs att elevens stödbehov blir klarlagt. Enbart påståenden om att ett stödbehov finns räcker inte för att få tilläggsbelopp. I regel måste skolans ansökan backas upp av utredningen. Detta innebär att skolan måste åberopa bevisning till stöd för sin ansökan. Den typ av bevisning som kan komma ifråga är framförallt pedagogisk kartläggning, åtgärdsprogram, intyg från habiliteringen/BUP eller intyg från andra delar av sjukvården. Bevisningen måste hålla hög kvalitet och vara klar och tydlig ifråga om elevens stödbehov.

Många skolor beviljas en mindre del av ansökt tilläggsbelopp, men får ingen motivering i beslutet varför inte stödåtgärderna ska få finansiering fullt ut. Min uppfattning är att skolan bör få finansiering för den faktiska kostnaden för stödåtgärderna, under förutsättning att kostnaden är skälig. Därför bör man specificera i ansökan vilket belopp som söks.

Om eleven börjar i skolan i augusti, ska ansökan om tilläggsbelopp omfatta tiden från och med 1 juli samma år. Om skolan bara beviljas tilläggsbelopp för en assistent 8 eller 10 månader om året så tycker inte jag att man ska acceptera det. En elevassistent ska kunna vara ledig över jul och ha sommarsemester. Jag har hört talas om skolor som tvingas säga upp elevassistenter lagom till sommarlovet, vilket naturligtvis inte är en tillfredsställande lösning för någon part, allra minst eleven. Ett barn har i allmänhet behov av trygga och kontinuerliga relationer till vuxna. För ett barn med autism kan det behovet vara ännu större. Överklaga i så fall och yrka på att domstolen beslutar att tilläggsbelopp ska utgå för hela året.

Lämna gärna kommentarer i kommentarsfältet om du har frågor om tilläggsbelopp. Du är också varmt välkommen att höra av dig till oss på telefon eller mail. Följ gärna denna blogg, vi publicerar regelbundet inlägg i ämnet.

Jennie Elfström

Juristfirman Vide vinnare i Post- och telestyrelsens innovationstävling!


Vi kan med stolthet och glädje berätta att Post- och telestyrelsen, PTS, har utsett Juristfirman Vide till vinnare i deras innovationstävling “Förenkla för föräldrar” 2015. PTS efterlyste it-lösningar som kan ge personer bättre förutsättningar i sin roll som förälder. Syftet med lösningarna är att underlätta för alla oavsett funktionsförmåga men ska speciellt fungera för personer med någon funktionsnedsättning.

Juristfirman Vide vinnare i PTS Innovationstävling

Juristfirman Vides innovation är en webbtjänst som riktar sig till föräldrar som har olika kognitiva funktionsnedsättningar som t.ex. autism, hjärnskador eller dyslexi. Tjänsten syftar till att ge målgruppen anpassad och tillgänglig information och kunskap att kunna ta tillvara sina barns rättigheter i förhållande till skola och myndigheter. Även föräldrar utan funktionsnedsättning ska kunna använda sig av tjänsten. Tjänsten syftar också till att skapa tillgång till juridisk hjälp på ett bättre sätt, t.ex. genom att erbjuda lägre priser för kvalificerad juridisk rådgivning. Det kommer också finnas mallar för överklaganden, anmälningar och ansökningar som kommer att vara helt gratis att använda. Som vi ser det är vårt projekt en demokratifråga – alla föräldrar ska ha rätt och möjlighet att kunna ta tillvara sina barns rättigheter!

I genomsnitt är det 4-5 personer varje vecka som hör av sig till oss och vill ha hjälp med att kommunicera med myndigheter och skola. Ofta rör ärendet deras barn, som hamnat i svårigheter på något sätt. Reglerna om LSS, SoL och skollagen kan vara snåriga och det är inte lätt att förstå hur allt hänger ihop. Om man som förälder själv har en funktionsnedsättning i form av autism eller dyslexi kan det vara ännu svårare att förstå vilka regler som finns, hur det går till att göra ansökningar av olika slag, skriva överklaganden etc. Många föräldrar uppger att de saknar kunskaper om sina och barnens rättigheter och att detta underläge innebär en fördel för socialtjänst och omsorg. Att behovet av denna tjänst är stort vet vi och kan också intygas av våra samarbetspartners Dyslexiförbundet FMLS, Autism- och Aspergerförbundet samt Barn i behov – Göteborg. Attention släppte en rapport i slutet av april 2015 på ämnet Rapport “Hur fungerar de kommunala stödinsatserna för Attentions föräldrar”. Att vi vann Post- och telestyrelsens innovationstävling betyder att vi får medel att bygga denna tjänsten. Vi startar projektet i mitten av juni och projektet löper på till nästa höst. Lansering sker i maj 2016.

Har du frågor om projektet är du välkommen att kontakta VD Jennie Elfström på jennie.elfstrom@juristfirmanvide.se eller på 031- 15 99 43. Länk till Post- och telestyrelsens pressmeddelande finns här.

Framgångar i LSS-ärenden för Juristfirman Vide

Vi tycker att det är roligt när vi lyckas med våra uppdrag. Förra veckan bjöd på många roliga nyheter för våra klienter och vi gläds naturligtvis med dem. T.ex. beviljades en klient med svår epilepsi assistansersättning. I ett annat fall lyckades vi lösa en klients problem med boende via kommunen.

Under årens lopp har vi upparbetat en gedigen kompetens i LSS-ärenden och vi har särskild kompetens i frågor om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Behöver du eller någon i familjen rådgivning i frågor som rör LSS får du väldigt gärna höra av dig till oss. Den inledande rådgivningen via telefon är alltid kostnadsfri. Du kan både maila till oss på info(a)juristfirmanvide.se eller ringa oss på 031- 15 99 43.

Vi önskar er alla en trevlig vecka!

Jennie och Mattias Elfström

Juristfirman Vide vidare i Post- och telestyrelsens innovationstävling

Vi är glada över att kunna meddela att Juristfirman Vide har gått vidare i ännu ett steg i Post- och Telestyrelsens innovationstävling “Förenkla för föräldrar”. Vi har tilldelats 40 000 kr för att göra en förstudie av vårt projekt som är en webbtjänst som riktar sig mot föräldrar med funktionsnedsättning.

I projektet samarbetar vi med Fredrik Forsberg och Gunilla Karlsson på Lidol.

Mattias Elfström

Rapport från språkkonsulten

Hej!

Emelie heter jag och jag läser sista terminen på språkkonsultprogrammet på Göteborgs universitet. Jag har gjort min slutpraktik på Juristfirman Vide. I det här inlägget kommer jag berätta lite om vad jag gjort här, men först tänkte jag berätta vad en språkkonsult är. Det är nämligen den första frågan jag brukar få när jag berättar vad jag studerar.

Vad gör en språkkonsult?

En språkkonsult är expert på det svenska språket, och på att anpassa språket efter olika mottagare. Vi arbetar mycket med att läsa, redigera eller skriva texter av olika slag. De texter vi oftast arbetar med är sådana som har ett praktiskt syfte, till exempel att förklara hur invånarna i en kommun ska göra för att sopsortera rätt eller vad en viss myndighet kan hjälpa dem med.

När jag säger att jag är språkkonsult tror många att jag arbetar med översättning. Det är på sätt och vis sant. Man kan säga att en språkkonsult översätter krånglig eller fackspråklig svenska till mer begriplig svenska.

När någon ska beskriva vad hen arbetar med – oavsett om hen är en privatperson, representant för en myndighet eller ett företag – är det lätt hänt att hen glömmer att berätta vissa saker eftersom hen själv tycker det är så självklart. Ganska ofta berättar människor istället saker som kanske inte är intressanta för någon som inte arbetar inom samma verksamhet eller bransch. Då kan det vara läge att ta hjälp av en språkkonsult!

En språkkonsult kan inte bara språkvetenskapliga tricks för att få en text begriplig utan är också ofta själv inte insatt i ämnet vilket betyder att språkkonsulten kommer ställa ungefär samma frågor som den tänkta läsaren skulle komma att göra. Då kan språkkonsulten svara på dem i texten och läsaren får de svar hen söker direkt.

Vad har jag gjort på Vide?

Här på Juristfirman Vide har jag skrivit om nästan alla texter på webbplatsen. Det har varit svårt och roligt på samma gång. Intressanta är nog det bästa ordet för att beskriva mina åtta veckor här!

Bland det svåraste har varit att känna sig färdig med en text: Har jag fått med allt nödvändigt? Har jag förklarat tillräckligt? Är just det här juridiska ordet verkligen nödvändigt att ha med? Är det här ens sant? Men eftersom min uppgift har varit att skriva har jag gjort det. Sedan har jag läst, bett Jennie om synpunkter och ändrat det jag skrivit. Om och om igen. Det har varit väldigt intressant att få skriva så här mycket text och jag har lärt mig massor om min egen skrivprocess och om hur jag kan presentera det jag skrivit.

Nu ser jag fram emot ett yrkesliv där jag får klura på formuleringar, ifrågasätta det jag skriver och lära mig mer om olika ämnen och fackområden. Alltså precis det jag fått göra under min praktik! Jag är väldigt tacksam för att Jennie ville ta emot en språkkonsultpraktikant och för det förtroende hon visat mig. Tack Jennie!

Tillbaka till texterna. När jag har skrivit har jag har utgått från den information som fanns på webbplatsen. Det märktes att Jennie är mån om att hennes besökare och kunder ska förstå vad Vide gör och varför samt att hon försökt undvika fackspråk – något som inte är självklart. Vi har läst en del om juridiskt språkbruk i skolan och då har det framgått att det finns ett visst motstånd hos vissa yrkesgrupper att ändra sitt sätt att skriva. Men det har jag inte verkligen inte märkt av här på Vide! Här är man väl medveten om att lagen inte i första hand är till för de sakkunniga utan för medborgarna – och om hur olika dessa medborgare är och fungerar. Men som jag skrev tidigare är det ofta svårt att skriva om ämnen man kan mycket om. Det är vanligt att man glömmer att förklara hur två saker hör ihop, varför läsaren ska göra något eller vem det är som ska göra något eftersom det är så självklart för en själv. Så var det i några av de texter jag arbetat om.

Eftersom jag inte är juridiskt sakkunnig fick jag börja med att själv försöka förstå hur lagar, regler, myndigheter och juridiska tjänster hänger ihop. Sedan försökte jag förklara det på ett sätt som gör det enkelt att förstå. Jag har till exempel arbetat mycket med att skapa samband i texten genom att använda ord som därför och eftersom. När jag har förklarat händelseförlopp har jag varit noga med att skriva i vilken ordning saker händer och vem som gör vad.

Många av texterna blev längre än de var från början, vilket kanske kan verka lite konstigt. Är det inte jobbigare att läsa en lång text? Svaret är att jo, i många fall har man mycket att vinna på att hålla sig kort. Då är det större chans att någon tar sig tid att läsa texten. Men det är inte enklare att läsa en kort svårförståelig text än en lång begriplig text. Den avvägningen gjorde jag när jag skrev, och jag tyckte oftast att det var viktigare att förklara varför Vide erbjuder en viss tjänst eller att berätta lite om de lagar som ligger till grund för att tjänsten finns än att skriva kort.

När jag skriver försöker jag alltid att förklara lite mer än vad jag tror läsaren behöver. Om läsaren redan känner till något brukar de inte klaga på att de får för mycket information utan istället bara snabbt läsa igenom de meningarna. När information saknas kan läsaren däremot känna sig exkluderad eller ovälkommen och låta bli att läsa vidare. När jag ändå velat begränsa antalet ord har jag antingen länkat till andra webbplatser där det finns bra information eller förklarat varför jag inte kan förklara allt på Vides webbplats och bjudit in till kontakt. Det är enklare att förklara vad komplexa lagar innebär om man får ett specifikt fall att tillämpa dem på.

Har jag missat något?

Att det är svårt att förklara saker man arbetar med gäller såklart för mig också! Om jag har skrivit något underligt i det här blogginlägget eller på Vides webbplats får du som läser gärna höra av dig.

Du är också varmt välkomna att mejla mig om du har några språkfrågor, undrar mer om vad en språkkonsult kan göra eller är intresserad av att anlita mig för att skriva eller redigera texter, coacha skribenter eller hålla en kurs om klarspråk!

Min mejladress är emelie(a)sprak.at

IVO:s tillsyn över SoL- och LSS-verksamheter

Inspektionen för vård och omsorg är tillsynsmyndighet

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är den myndighet som har till uppgift att bedriva tillsyn över LSS-verksamheter. Tillsynen kan enligt myndigheten utföras till viss del olika beroende på vad som ligger till grund för den. De vanligaste formerna för tillsyn är sådan som grundar sig på antingen krav enligt lag eller sådan som grundar sig i en anmälan till IVO om något missförhållande i en verksamhet.

Vad tillsynenHur går tillsynen över LSS- och SoL-verksamheter till? innebär i praktiken

Den tillsyn som IVO utför ska alltid bygga på de olika krav på verksamheter som finns i lagstiftningen. I 26 § LSS anges att tillsyn av en verksamhet innebär att IVO granskar att verksamheten uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt sådana beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Tillsynen innebär även granskning av att den som har meddelats tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans uppfyller lagens lämplighetskrav. Eftersom IVO:s tillsyn ska vara förutsägbar använder sig myndigheten så långt det är möjligt av bedömningskriterier som är de samma över hela landet. De mål och krav som ska uppfyllas enligt LSS bland annat att verksamheten ska vara av god kvalitet och att den ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Dessutom gäller enligt lagen att all verksamhet som omfattar handläggning av ärenden som rör enskilda personer ska dokumenteras.

Dokumentationen är central

Som mina kollegor bloggade om häromdagen kan kravet på dokumentation inte nog understrykas. Ofta är det så att IVO begär in den granskade verksamhetens dokumentation för att gå igenom den och se hur arbetet utförts. Dessvärre är det inte helt ovanligt att man i själva verksamheten lägger alldeles för lite tid och arbete på att ordentligt dokumentera sitt arbete. IVO genomför visserligen såväl besök på plats som intervjuer med anställda. Ett problem med besök på plats är att de ger en ögonblicksbild av hur det ser ut precis då. Intervjuer med personal ger ofta en tydligare bild av verksamheten men kvaliteten i en intervju kan bero på så många olika omständigheter, till exempel vem som intervjuas och av vem. Därför ger den skriftliga dokumentationen ofta en bättre bild av verksamheten över tid. Om man i verksamheten dessutom lägger viss tid och kraft på att ta fram ett vettigt och användbart kvalitetsledningsssystem så kommer arbetet att underlättas väsentligt.

IVO:s beslut

När tillsynen är slutförd ska den granskade verksamheten få ett beslut från IVO som innehåller de slutsatser som myndigheten kommit fram till. IVO ska inom ramen för tillsynen lämna råd och ge vägledning. Därutöver ska myndigheten kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps. Ett beslut från IVO kan därför innebära att myndigheten kommit fram till att verksamheten bedrivs på ett sätt som uppfyller lagens krav och mål. Inte sällan innebär emellertid ett beslut efter utförd tillsyn att verksamheten får ett föreläggande från IVO där det framgår att myndigheten har funnit vissa brister under sin tillsyn. Ett sådant beslut innebär att verksamheten får ett föreläggande att avhjälpa bristerna. Till förelägganden kopplas regelmässigt ett vite som verksamheten ska betala om man inte avhjälper de felaktigheter som IVO anser finns.

Jag vill som avslutning återkoppla till vikten av en god dokumentation. Många förelägganden har sin grund i bristande dokumentation. Mitt råd är att man som verksamhetsutövare bör lägga en del tid och kraft på att implementera ett vettigt och användbart kvalitetsledningssystem samt att man verkligen gör medarbetarna uppmärksamma på vikten av att dokumentera verksamheten. Här kan du läsa mer om våra tjänster inom området.

Mattias Flodwall

Dokumentation inom LSS-och SoL-verksamheter

Det finns många olika regler i bl.a. förvaltningslagen och i allmänna råd om hur en ansökan, utredning och beslut om LSS eller SoL-insatser ska dokumenteras hos kommunen och Försäkringskassan. Detta blogginlägg handlar om den dokumentation som du som anordnare av LSS- eller SoL-insatser ska föra.

Vårt råd: dokumentera i alla led!

Nya allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2015

Från och med den 1 januari 2015 införs nya föreskrifter och allmänna råd av Socialstyrelsen om dokumentation som förs i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, SOSFS 2014:5.

En viktig grundbult i all dokumentation är att den förs på ett sätt så att den enskildes integritet skyddas. Alla handlingar som upprättas och gäller enskilda begränsas till att innehålla uppgifter som bedöms vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga i förhållande till vad saken gäller. Det innebär att dokumentationen alltid ska vara saklig och så långt det är möjligt befriade från personliga värderingar.

I de nya allmänna råden finns anvisningar om vad en personakt ska innehålla och hur strukturen ska se ut. Om brukaren är vuxen  ska personakten innehålla namn, personnummer och andra kontaktuppgifter till den enskilde. En lämplig struktur i personakten kan vara att hålla samman handlingar som gäller arbetsmomenten att ta emot uppdrag, planera och utföra genomförandet av insatser, följa upp insatser och avsluta insatser. Syftet med att hålla dokumentationen ordnad på detta sätt är att det är lättare att systematiskt och regelbundet utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. I de allmänna råden finns även detaljerade beskrivningar om hur journalanteckningar ska föras och vad dessa ska innehålla.

Dokumentera insatsen i alla led

I de allmänna råd finns utöver ovanstående också anvisningar om hur insatsen ska dokumenteras när ett nytt uppdrag tas emot av anordnaren, hur den ska dokumenteras under genomförandet i genomförandeplanen, hur insatsen ska följas upp och när insatsen avslutas.

JournalanteckningarDokumentationen är del av det systematiska kvalitetsarbetet

Enligt de allmänna råden bör den som bedriver verksamhet så långt möjligt använda sig av verksamhetsanpassade kodverk, klassifikationer, blanketter och standardiserade mallar för dokumentation. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver verksamhet ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i SOSFS 2014:5. Dokumentationen är således en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet som du som utförare är skyldig att göra.

I nästa del av vår temaserie för LSS- och SoL-verksamheter, som kommer på torsdag den 18:e december, ska vi berätta mer om IVO:s tillsyn.

Jennie Elfström och Anna Hakala

Kompetenskraven för verksamhetsansvariga inom LSS och SoL

Individuell prövning

Verksamheter som inom LSS-och SoL-området vänder sig till några av de mest sårbara människorna i vårt samhälle. Därför är det viktigt att den kompetens som en föreståndare eller verksamhetsansvarig har är väldigt god.

Eftersom verksamheterna inom området kan ha ganska så vitt skilda inriktningar gör IVO en individuell bedömning och prövning av kompetensen i varje enskilt fall. Det är därför viktigt att den som ska arbeta som verksamhetsansvarig och leda den dagliga verksamheten har den speciella kompetens som kan krävas med hänsyn till verksamhetens inriktning.

Kompetensens delar

Kompetensen består av olika delar. För en person som ska arbeta som verksamhetsansvarig så är det väldigt viktigt att hon eller han har rätt formell kompetens. Det som räknas som formell kompetens är utbildning med inriktning mot det aktuella inriktningsområdet. För att utbildningen ska kunna bedömas så ska det vara en utbildning som ställer krav på motprestation, d.v.s. utbildningen bör avslutas med att man examineras genom tentamen eller liknande. Givetvis ska en sådan tentamen grundas i fastslagna och jämförbara examenskriterier. Det räcker emellertid inte att man endast har tillräcklig utbildning. Utöver utbildningen måste en föreståndare eller verksamhetsansvarig även ha ganska omfattande arbetslivserfarenhet inom området. Det är naturligtvis lättare att få rätt bild av hur arbetet ska bedrivas om man faktiskt har arbetat med personer som har rätt till insatserna. Utöver rätt utbildning och rätt arbetslivserfarenhet är det också bra om man fått vidareutbildningar som ytterligare kan styrka att man har rätt kompetens. Sådana utbildningar kan vara sådant som ges inom ramen för en persons kompetensutveckling på tidigare arbetsplatser. I övrigt gör man också en prövning av den tilltänkta verksamhetsansvariges personliga lämplighet.

Kompetenskrav på verksamhetsansvarigKompetenskrav i rättspraxis

I rättspraxis från domstolarna finns en del avgöranden som behandlar verksamhetsansvariges kompetens. Av den praxis som bildats kan man dra slutsatserna att det är viktigt med utbildning på högskolenivå inom områden som åtminstone är närliggande de områden man tänkt sig att arbeta inom. Det sägs dock i praxis att det är viktigt att man inte stirrar sig allt för blind på kravet på utbildning eftersom en allt för snäv tolkning av begreppet adekvat och tillräcklig utbildning riskerar att utesluta annars lämpliga personer. Med annars lämpliga personer avses i första hand personer som har en lång arbetslivserfarenhet inom det område där de ska fungera som föreståndare. Man kan således dra slutsatsen att en lång och adekvat arbetslivserfarenhet till viss del kan väga upp att kravet på en direkt tillämplig utbildning inte är uppfyllt. För den som vill arbeta som föreståndare eller verksamhetsansvarig är det emellertid viktigt att komma ihåg att den formella kompetensen med krav på rätt utbildning och rätt arbetslivserfarenhet inte kan ersättas av entusiasm.

Kravet är skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor

Vi hör ibland, tack och lov inte så ofta, i vårt arbete att IVO ställer alldeles för höga krav på den som ska arbeta som föreståndare eller verksamhetsansvarig. Jag vill påminna om det jag skrev inledningsvis, att LSS-verksamheter vänder sig till några av vårt samhälles mest sårbara människor. Den som ska arbeta med att leda det dagliga arbetet måste ha rätt kompetens. De personer som verksamheten vänder sig till ska med stöd av lagen få en möjlighet att så långt det är möjligt leva som andra och det arbete som utförs ska vara av god kvalitet.

I nästa blogginlägg berättar mina kollegor Jennie Elfström och Anna Hakala om de nya dokumentationskraven för LSS- och SoL-verksamheter.

Mattias Flodwall

Framgång i kammarrätten i mål om ledsagarservice

Vi fick i uppdrag att hjälpa en 18-årig tjej med Downs Syndrom att få en ledsagare. Kommunen beviljade inte LSS-insatsen utan hänvisade till att den sociala stimulans hon fick i skolan och på korttidstillsynen räckte för att uppnå goda levnadsvillkor. Kommunens utredning var mycket bristfällig och speglade inte verkligheten överhuvudtaget. Problemet var att klienten inte klarade att ta sig själv till och från olika aktiviteter utan fick helt förlita sig på sin förälder som stöd. Denna uppgift bortsåg kommunen från helt och hållet. Likaså bortsåg man från läkarintyg och intyg från klientens skola om behovet av insatsen.

Fel menade vi och vi överklagade till förvaltningsrätten och yrkade på att förvaltningsrätten skulle bevilja ledsagarinsatsen. Förvaltningsrätten höll emellertid med kommunen och avslog överklagandet. Vi överklagade vidare till kammarrätten, som beslutade i början av året att vår klient hade rätt till ledsagarservice enligt LSS. När klienten och hennes förälder skulle träffa kommunens representanter på ett möte där de trodde att de skulle diskutera hur ledsagarservicen skulle verkställas, fick de istället ett beslut att ledsagarservicen skulle verkställas på fyra tillfällen per år. Vilken 18-åring skulle acceptera att bara få komma ut och träffa kompisar bara fyra gånger per år utan att en förälder måste vara med?  Kommunen hade enligt vår mening tolkat förarbetena till LSS helt felaktigt.

Vi överklagade kommunens beslut till förvaltningsrätten igen. Efter tre månader kom domen från förvaltningsrätten, som slog fast att vår klient hade rätt till ledsagarservice med 35 timmar per månad. Kommunen gav sig dock inte utan överklagade förvaltningsrättens dom – igen! I förra veckan kom beslutet från kammarrätten att de inte beviljar prövningstillstånd. Förvaltningsrättens dom, att klienten har rätt till 35 timmar ledsagarservice per månad, står därför fast.

Ombud i ärendet var jur.kand Jennie Elfström.