Go to Top

Ansvarsfull processföring i mål som gäller tilläggsbelopp

På Juristfirman Vide arbetar vi med flera olika delar av rättsområdet förvaltningsrätt. Inom detta rättsområde finns bl.a. regler för hur statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter ska utföra sitt uppdrag men även regler kring beslutsfattande och överklaganden. Skoljuridik är ett område som anses ligga inom förvaltningsrätten. Det centrala regelverket på skoljuridikens område är skollagen men även reglerna i skolförordningen är viktiga.

Beslut om bidrag enligt skollagen fattas av kommunala förvaltningsmyndigheter, typiskt sett en utbildningsnämnd. I vissa frågor kan nämnden delegera beslutanderätten till en tjänsteman. Vanligt är att en tjänsteman på kommunens utbildningsförvaltning har rätt att fatta vissa beslut å nämndens vägnar. Ofta fattas därför t.ex. beslut om tilläggsbelopp till fristående skolhuvudmän (friskolor) av utbildningsförvaltningens chef eller chefen för kommunens elevhälsa.

Tilläggsbeloppet ska användas för att finansiera bl.a. assistenter till de elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Ett stort problem vad gäller tilläggsbeloppen är att de fristående huvudmännen sällan får det belopp man ansöker om. Samtidigt läggs det i skollagen ett stort ansvar på huvudmannen för skolan. Om en pedagogisk utredning visar att eleven är i behov av en assistent så har skolan också en skyldighet att tillhandahålla en assistent. Många beslut om tilläggsbelopp överklagas därför. På Juristfirman Vide driver vi, för flera fristående huvudmäns räkning, ett stort antal mål som handlar om just tilläggsbelopp.

När ett beslut från en förvaltningsmyndighet överklagas ska detta inte göras till de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen). Istället finns särskilda förvaltningsdomstolar (nämligen förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen). Huvudregeln i förvaltningsprocessen är ett skriftligt förfarande. Parterna i målet kommer alltså inte träffas i domstolen och presentera sina yrkanden och grunderna för dem muntligt utan hela processen genomförs oftast skriftligt. För att ett överklagande av en dom från en förvaltningsrätt ska tas upp i kammarrätt måste domstolen först meddela prövningstillstånd. Tanken med detta är att överrätterna ska ha en kontrollerande funktion i förhållande till underrätterna. Prövningstillstånd kan meddelas på olika grunder, bl.a. att underrätten dömt fel eller att det finns behov av prejudikat. Domar från kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen är prejudicerande och ska därmed vara vägledande för underinstanserna. En anledning till att kammarrätten anser att det behövs prejudikat kan vara att olika förvaltningsrätter gör olika tolkningar av samma regler. Domar från kammarrätterna är därför principiellt viktiga. Eftersom vi arbetar med frågor om tilläggsbelopp följer vi noga rättsutvecklingen på detta område. Detta innebär att vi läser och analyserar t.ex. juridisk litteratur, förarbeten till lagstiftning, olika utredningar och domar.

På senare tid har vi märkt av en mycket oroande trend vad gäller de fristående huvudmännens processföring. När den fristående huvudmannen vunnit i förvaltningsrätten, d.v.s. det har fastställts att man t.ex. har rätt till tilläggsbelopp på en viss nivå, överklagas ofta domen till kammarrätten av den kommunala nämnden. När målet sedan tas upp i kammarrätten får båda parter möjlighet att yttra sig.

Det som oroar oss är att de fristående huvudmännen i detta läge i flertalet mål valt att inte yttra sig över huvud taget. Vad detta beror på vet vi inte. Vi anser dock att om man från början väljer att överklaga så måste man vara beredd på att fullfölja sin talan, även när målet når kammarrätten. Att inte utnyttja denna möjlighet leder till att domstolen bara får höra ena sidans argumentation. Ofta har denna argumentation utvecklats och förbättrats efter processen i förvaltningsrätten. Kommunen kanske väljer att först i detta läge koppla in jurister som på ett mer utförligt sätt argumenterar för kommunens sak.
På grund av att kammarrättens dom är prejudicerande är den viktigare än en dom från förvaltningsrätten. En dom från kammarrätten ska ju som sagt fungera som ledning för rättsskipningen. Sådan dom får därför också oftast större konsekvenser än att den bara avgör det mål som ligger för handen. Den fristående huvudmannens val att inte yttra sig kan alltså få större konsekvenser för alla fristående huvudmän.

Vi på Juristfirman Vide vill därför här och nu rikta en uppmaning till de fristående huvudmän som tänker överklaga ett beslut om t.ex. tilläggsbelopp: Var beredd på att just er process kan komma att bli vägledande. Ta därför ert ansvar och ta vara på de möjligheter ni får till att yttra er. Det finns utan tvekan en stor kompetens bland landets fristående huvudmän och många driver sina processer på ett utmärkt sätt. Om ni dock känner att ni behöver juridisk rådgivning finns vi här för er.

Mattias Elfström, Juristfirman Vide

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *