Detta är första delen i en serie om barns och elevers rätt till särskilt stöd. I den här delen ska vi berätta om elevers rätt till extra hjälp i skolan.
Texten är ett utdrag från Justly. Juristfirman Vide var en av vinnarna i Post- och telestyrelsens innovationstävling ”Förenkla för föräldrar” 2015. Tack vare prispengarna kunde vi bygga Justly – som ska hjälpa alla föräldrar, även de som har svårt att läsa eller förstå. Texten är skriven på klarspråk. Just nu är Justly under uppdatering och således inte tillgänglig, men vi kommer att publicera några texter från Justly här på Juristfirman Vides hemsida tills dess Justly publiceras igen. Vi hoppas att texten kan vara till hjälp för dig som är förälder och som undrar över ditt barns rättigheter i skolan.
Elevers rätt till extra hjälp i skolan
Alla barn har rätt att få den hjälp de behöver i skolan, för att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt. Skolan ska ge varje barn vad just det barnet behöver. Om den vanliga undervisningen inte räcker, ska barnet få extra hjälp.
Här kan du läsa om vilken sorts extra hjälp ditt barn kan ha rätt till.
Barn ska kunna nå skolans kunskapskrav
Ditt barn ska få tillräcklig hjälp för att nå kunskapskraven i läroplanen. Det betyder att barnet ska kunna få minst godkänt betyg i alla ämnen, när barnet får betyg. Om ditt barn har lätt att nå skolans kunskapskrav ska barnet få hjälp att lära sig mer, och utvecklas så långt som möjligt.
Alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att varna om en elev inte kommer att nå kunskapskraven. De ska också varna om eleven kan få svårt i framtiden att nå målen, även om eleven just nu kan nå målen. Eleven kanske har svårt att koncentrera sig eller mår psykiskt dåligt.
Ditt barn ska direkt få extra hjälp, om någon misstänker att barnet inte kommer att nå kunskapskraven. Det finns två sorters extra hjälp:
- Extra anpassningar
- Särskilt stöd
Extra anpassningar – när skolan ändrar på undervisningen i klassrummet
Om ditt barn behöver extra hjälp ska skolan först ändra på den vanliga undervisningen, så att den passar barnet bättre. Det kallas för extra anpassningar.
Vad kan skolan ändra?
Extra anpassningar kan till exempel betyda att ditt barn får:
- hjälp att planera sitt skolarbete
- särskilda läroböcker eller datorprogram
- hjälp att förstå och passa tider
- extra tydliga instruktioner för att sätta i gång arbetet
- hjälp att förstå texter som barnet tycker är svåra
- arbeta tillsammans med en speciallärare en kort tid, kanske två månader
- prata om sådant som är svårt med en skolpsykolog.
Skolan måste hjälpa ditt barn direkt
Skolan måste börja ge ditt barn extra anpassningar direkt, så fort barnet behöver hjälpen. Skolan får inte vänta tills de har gjort en utredning.
Skolan ska se till att hjälpen fungerar
Ibland räcker inte de extra anpassningarna för att barnet ska utvecklas och lära sig det som behövs. Då ska skolan ge barnet mer hjälp. Om läraren inte kan hjälpa barnet själv, i klassrummet, ska läraren eller någon annan anmäla det till rektorn. Då kanske barnet behöver särskilt stöd.
Särskilt stöd – när extra anpassningar inte räcker
Om de extra anpassningarna inte räcker ska skolan göra mer. Skolan ska ta reda på vilken hjälp de behöver ge ditt barn. Skolan ska ta reda på om barnet behöver särskilt stöd.
Skolan ska samarbeta med dig och ditt barn
Skolan ska samarbeta med dig och ditt barn när skolan utreder om barnet behöver särskilt stöd. Då får du berätta vad som fungerar för ditt barn, och vad som är svårt. Det är viktigt att skolan lyssnar på er för att hjälpen ska lyckas.
Skolan ska ta hjälp av experter
Skolan ska ta hjälp av experter för att utreda om barnet behöver särskilt stöd.
Personal från elevhälsan ska hjälpa till med utredningen. Det kan vara en specialpedagog, skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog eller skolkurator.
Skolan kan också behöva ta hjälp av experter som inte jobbar i skolan. Det kan vara en logoped, eller någon som jobbar på barnhabiliteringen eller på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
Så här arbetar skolan med särskilt stöd
1. Skolan undersöker hur barnet har det idag.
Det kallas för kartläggning. Den ska skolan skriva ner. I kartläggningen ska skolan svara på frågor som:
- Vad fungerar bra för barnet?
- När fungerar det bra?
- Vad är svårt?
- Vilka vuxna hjälper barnet?
2. Skolan skriver vad barnet behöver för att kunna lära sig.
Det kallas för pedagogisk kartläggning. Kartläggningen ska leda till en bedömning om skolan tycker att barnet behöver särskilt stöd eller inte.
3. Rektorn beslutar om barnet behöver särskilt stöd.
Om rektorn tycker att ditt barn behöver särskilt stöd, ska rektorn skriva ett beslut om att ditt barn ska få särskilt stöd.
Om rektorn inte tycker att barnet behöver särskilt stöd, ska rektorn skriva ett beslut om att barnet inte ska få särskilt stöd.
Ett beslut om att barnet ska få särskilt stöd, eller inte ska få särskilt stöd, kan överklagas.
4. Skolan skriver en plan för det särskilda stödet
Sedan skriver skolan ett åtgärdsprogram. Det är en plan för vilket stöd barnet ska få. Där ska det stå:
- vad barnet behöver (behov)
- vad barnet ska få lära sig, eller vad barnet ska kunna göra (mål)
- alla saker skolan ska göra för att hjälpa barnet (åtgärder)
- vem som ska göra varje sak (ansvar)
- när skolan ska prata om hur det går (uppföljning)
- när skolan ska kontrollera hur stödet har fungerat (utvärdering).
Du och barnet ska få vara med och säga vad ni tycker att det ska stå, när skolan skriver åtgärdsprogrammet.
5. Skolan testar olika stöd tills de hittar rätt
Skolan utvärderar det särskilda stödet för att se hur stödet (åtgärderna) har fungerat. Du och barnet ska få vara med och säga vad ni tycker, när skolan utvärderar åtgärdsprogrammet.
Om åtgärderna inte fungerar, testar skolan andra. Då ändrar skolan åtgärdsprogrammet. De ska testa vad som blir bäst för ditt barn. I början kanske du och skolan behöver prata ofta om hur det går, och göra ändringar. Senare kanske du och skolan inte behöver prata lika ofta.
Om skolan har beslutat om ett åtgärdsprogram, men du tycker att de har skrivit fel saker, så kan du överklaga beslutet. Då kontaktar du kommunen eller en myndighet. Vilken myndighet du ska kontakta beror på vad som har hänt. I nästa avsnitt ska vi berätta mer om det här.
Vilka sorters särskilt stöd kan barn få?
Särskilt stöd kan vara många olika saker. Det viktiga är att ditt barn får den hjälp som just ditt barn behöver. Skolan kanske behöver testa många olika sorters särskilt stöd, men den måste hitta ett stöd som fungerar. Här kan du läsa om några sorters särskilt stöd.
Barn kan få särskilt stöd i klassrummet
Helst ska ditt barn få det särskilda stödet i klassrummet, tillsammans med sina vanliga klasskamrater. Särskilt stöd i klassrummet kan vara att:
- ditt barn får träna på att skriva eller läsa
- ditt barns lärare använder ett anpassat sätt för att prata med ditt barn
- ditt barn får en egen stödperson i klassrummet
- ditt barn får en liten del av sin undervisning utanför klassrummet
- ditt barn får anpassade läromedel
- ditt barn får tekniska hjälpmedel, till exempel olika datorprogram
- skolan ändrar något i klassrummet, till exempel för att ditt barn inte ska störas av ljus eller ljud.
Barn kan få undervisning utanför klassrummet
Om barnet behöver det, kan barnet få undervisning utanför klassrummet en tid.
Undervisning utanför klassrummet kan vara olika saker. Barnet kan till exempel få undervisning tillsammans med andra elever än sina vanliga klasskamrater, eller bli undervisad av andra lärare. Det kallas för särskild undervisningsgrupp. Kanske har ditt barn lättare att lära sig i en sådan grupp, till exempel om barnet behöver mer tid på sig.
En annan typ av undervisning utanför klassrummet kallas för enskild undervisning. Då får barnet arbeta ensam med en lärare.
Barn kan få anpassad studiegång
Om det behövs kan skolan ändra timplanen eller målen i ditt barns undervisning. Det kallas för anpassad studiegång. Då får barnet kanske fler eller färre undervisningstimmar. Kanske tar skolan bort ett eller flera ämnen från barnets schema. Det är viktigt att skolan ordentligt tar reda på om sådant stöd verkligen behövs, så att barnet inte missar undervisning i onödan.
Rektorn beslutar om vissa sorters särskilt stöd
Det är bara rektorn på skolan som får besluta att barnet behöver särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Andra former av särskilt stöd kan till exempel en specialpedagog besluta om.
Om du tycker att skolan gör fel
Tycker du att skolan gör sitt jobb dåligt? Kanske ger den inte ditt barn rätt stöd? Då finns det olika sätt att förbättra situationen för ditt barn. Prata först med läraren eller rektorn. Det är ofta det snabbaste sättet att ändra något.
Kommunen eller en myndighet kan hjälpa dig
Skolan gör inte sitt jobb, om den ger ditt barn fel (eller inget) stöd. Då kan du få hjälp av kommunen, eller en myndighet. Myndigheten undersöker hur skolan arbetar. Myndigheten kan kräva att skolan löser problemen snabbt. Vilken myndighet du ska prata med beror på vad du behöver hjälp med.
Skriv ner allt som händer och allt skolan bestämmer
Det är bra om du skriver ner allt du och skolan pratar om och bestämmer, på papper eller på datorn. Det är också bra om du skriver ner dåliga saker som händer, till exempel saker som barnet berättar. Då blir det enklare komma ihåg vad du och skolan har bestämt, eller att något hände en viss dag. Det blir också enklare att visa det för skolan, eller en myndighet, senare.