Go to Top

Att tänka på vid ansökan om tilläggsbelopp

En lärare som hjälper en elev

Den senaste veckan har jag hanterat över 12 ärenden om tilläggsbelopp. Under årens lopp har det blivit ett par hundra. Jag har läst minst lika många ansökningar och beslut om tilläggsbelopp. Därutöver har jag skrivit en utredning, ett skugglagförslag, om hur reglerna om tilläggsbelopp bör förändras för att reglerna ska bli tydligare, både för kommunerna och friskolorna.

Det är några saker som jag tycker att huvudmän och rektorer/förskolechef på fristående förskolor och skolor bör tänka på när de ansöker om tilläggsbelopp.

Först några grundläggande saker om tilläggsbelopp som jag tror är viktiga att reda ut innan jag går över till vad som bör stå med i själva ansökan.

Stöd, extra anpassningar och särskilt stöd är åtgärder inom ramen för den vanliga undervisningen och täcks av grundbeloppet/skolpengen. Kostnaden för extraordinära stödåtgärder är inte åtgärder inom ramen för den vanliga undervisningen och ska finansieras av ett tilläggsbelopp.

Enligt 14 kap. 8 § skolförordningen kan tilläggsbelopp utgå för att täcka kostnader för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Observera att denna uppräkning inte är uttömmande. En individuell prövning ska göras i varje enskilt fall.

Kommuner har ibland egna riktlinjer där de räknat upp vilka diagnoser eller åtgärder som man kan få tilläggsbelopp för. Då har kommunen i praktiken snävat in skollagen och skolförordningens regler och det kan de inte göra. Mitt råd blir därför att överklaga kommunens beslut till förvaltningsrätten och få frågan prövad. Det är inget krav på att barnet har en viss diagnos för att få tilläggsbelopp, det är behovet som styr.

När det gäller själva ansökan så vill jag ge följande råd.

För att tilläggsbelopp ska beviljas, krävs att elevens stödbehov blir klarlagt. Enbart påståenden om att ett stödbehov finns räcker inte för att få tilläggsbelopp. I regel måste skolans ansökan backas upp av utredningen. Detta innebär att skolan måste åberopa bevisning till stöd för sin ansökan. Den typ av bevisning som kan komma ifråga är framförallt pedagogisk kartläggning, åtgärdsprogram, intyg från habiliteringen/BUP eller intyg från andra delar av sjukvården. Bevisningen måste hålla hög kvalitet och vara klar och tydlig ifråga om elevens stödbehov.

Många skolor beviljas en mindre del av ansökt tilläggsbelopp, men får ingen motivering i beslutet varför inte stödåtgärderna ska få finansiering fullt ut. Min uppfattning är att skolan bör få finansiering för den faktiska kostnaden för stödåtgärderna, under förutsättning att kostnaden är skälig. Därför bör man specificera i ansökan vilket belopp som söks.

Om eleven börjar i skolan i augusti, ska ansökan om tilläggsbelopp omfatta tiden från och med 1 juli samma år. Om skolan bara beviljas tilläggsbelopp för en assistent 8 eller 10 månader om året så tycker inte jag att man ska acceptera det. En elevassistent ska kunna vara ledig över jul och ha sommarsemester. Jag har hört talas om skolor som tvingas säga upp elevassistenter lagom till sommarlovet, vilket naturligtvis inte är en tillfredsställande lösning för någon part, allra minst eleven. Ett barn har i allmänhet behov av trygga och kontinuerliga relationer till vuxna. För ett barn med autism kan det behovet vara ännu större. Överklaga i så fall och yrka på att domstolen beslutar att tilläggsbelopp ska utgå för hela året.

Lämna gärna kommentarer i kommentarsfältet om du har frågor om tilläggsbelopp. Du är också varmt välkommen att höra av dig till oss på telefon eller mail. Följ gärna denna blogg, vi publicerar regelbundet inlägg i ämnet.

Jennie Elfström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *