Go to Top

Tydligare regler om tilläggsbeloppet på väg!

Regeringen presenterade den 26 januari 2016 en lagrådsremiss om tydligare regler om tilläggsbeloppet. Det är mycket välkommet! I remissen föreslås ett förtydligande till respektive paragraf i skollagen om tilläggsbelopp att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov.

Tidigare har många kommuner argumenterat för att det inte finns stöd för att fristående skolor har rätt till tilläggsbelopp för åtgärder som handlar om undervisningen. Ett annat argument är att det skulle strida mot likabehandlingsprincipen att betala tilläggsbelopp till en fristående skola eftersom de kommunala skolorna inte får extra resurser för elever med motsvarande problematik. Det finns inte stöd för något av dessa argument i vare sig lagstiftning, förarbeten eller praxis. Denna felaktiga tillämpning som många kommuner har gjort hävdar många beror på en otydlig dom från Högsta förvaltningsdomstolen (2012 ref. 46). Men domen är inte så otydlig att den helt och hållet kan skyllas för att reglerna om tilläggsbelopp har blivit felaktigt tolkade. Högsta förvaltningsdomstolen skriver explicit att en individuell bedömning ska göras i varje enskilt fall. Orsaken till utgången i det aktuella målet var att skolan inte lyckats klarlägga elevens stödbehov, dvs beviskravet för tilläggsbelopp var inte uppfylld. Det är en annan sak. De företrädare för kommunerna som hårdnackat hävdat att skolor inte kan få tilläggsbelopp för åtgärder som sker på lektionstid har inte klarat att hålla isär äpplen och päron, dvs rättsfrågor och bevisfrågor. Den verkliga orsaken till avslag är ofta ekonomiska hänsyn. Kommunerna håller stenhårt i pengarna och det drabbar enskilda barn och elever. Det hade varit schysstare mot friskolorna om man hade spelat med öppna kort.

Vi har hela tiden drivit linjen i förvaltningsdomstolarna att tilläggsbelopp visst kan beviljas för åtgärder som har att göra med att se till att eleven når kunskapskraven. Förvaltningsrätterna och även kammarrätterna har köpt vårt resonemang. Vissa kommuner har dock varit väldigt rigida i denna fråga. Vår klient Pusselbitens skola i Dalby, som är en liten resursskola för barn med autism, vann i maj 2015 i Förvaltningsrätten i Malmö i ett uppmärksammat mål om tilläggsbelopp mot Barn- och utbildningsnämnden i Eslövs kommun. Eslövs kommun överklagade domen till kammarrätten, som sedan inte beviljade prövningstillstånd. Förvaltningsrättens dom står sig. Eslövs kommuns agerande efter domen förvånar dock. De har konsekvent vägrat att rätta sig efter förvaltningsrättens dom och nu måste Pusselbitens skola stämma kommunen i tingsrätten för att få ut tilläggsbeloppen. Jag tycker att kommunens agerande är under all kritik. En friskola har ingen annan finansiering än de pengar som man får från en kommun. I slutändan drabbas den enskilde eleven. Det skulle inte förvåna mig om kommunerna försöker hitta fler kryphål i den nya regleringen. Mitt råd blir därför till friskolor, som drabbas av orättvisa beslut om tilläggsbelopp att överklaga till domstol.

Regeringens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Här hittar du lagrådsremissen i sin helhet.

Jennie Elfström

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *