Hjälp till familjer med svårigheter i vardagen – lagen SoL

Kunskapsbanken

Vem kan få hjälp?

Du kan få hjälp genom SoL om du och ditt barn behöver hjälp i vardagen för att kunna leva som andra familjer. Det ska vara hjälp som du inte kan få någon annanstans. Kanske behöver du eller ditt barn hjälp för att:

  • ditt barn har en funktionsnedsättning, till exempel adhd
  • ditt barn har en sjukdom
  • ditt barn har en skada som kommer att gå över
  • du har en funktionsnedsättning eller andra svårigheter som gör att du har svårt i vardagen
  • du inte har råd att köpa det din familj behöver, till exempel mat eller kläder.

Kommunen bedömer vilken hjälp du och ditt barn behöver

I SoL står det att kommunen måste ge människor hjälp så att de får en skälig levnadsnivå. Det är svårt att säga exakt vad det betyder. Men kommunen ska bedöma vad just du och ditt barn behöver, när du har berättat hur du och ditt barn har det.

Hjälp till barn som har en stor funktionsnedsättning

Har ditt barn en stor funktionsnedsättning, till exempel autism eller utvecklingsstörning? Då får du och ditt barn i stället hjälp genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lagen kallas för LSS. Läs mer på sidan Hjälp till barn med stora funktionsnedsättningar – lagen LSS.

Så ansöker du om hjälp genom SoL 

Kontakta kommunen där du bor för att ansöka om hjälp genom SoL. Du kan ringa, mejla eller skicka brev.

Läs mer om hur du gör på sidan Så ansöker du om hjälp från kommunen.

Vilken hjälp kan vi få?

Du och ditt barn kan få flera typer av hjälp genom SoL. Hjälpen kallas för bistånd. Det kan vara både pengar och annan hjälp. Här kan du läsa om några exempel på hjälp som ni kan få.

Ledsagning – någon som hjälper barnet ibland

Ditt barn kan få ledsagning. Då får barnet hjälp då och då av en person, för att komma ut och göra saker. Barnet kan till exempel få hjälp att:

  • hälsa på vänner
  • gå till doktorn
  • idrotta med andra barn
  • gå på museum.

Kontaktperson – någon barnet gör roliga saker med

Ditt barn kan få en kontaktperson. Det kan vara någon som är lika gammal eller äldre. Kontaktpersonen är som en kompis och gör roliga saker med barnet. Barnet och kontaktpersonen kan till exempel:

  • gå på bio
  • träffa andra barn utanför hemmet
  • idrotta med andra barn.

Boendestöd – någon som hjälper dig med vardagen

Om du har en långvarig psykisk, intellektuell eller neurologisk funktionsnedsättning kan du ha rätt till boendestöd. Boendestöd är till för att du ska kunna leva ett självständigt liv och kunna ta hand om ditt barn. Det kan till exempel vara att du får någon att prata med om hur du ska göra för att ta hand om dig själv, om barnen och om hemmet. Det kan också vara att du får praktisk hjälp med att göra saker hemma.

Familjehem – en familj som tar hand om ditt barn

Har du eller ditt barn så stora problem att ni inte kan bo tillsammans? Kanske för att någon i familjen missbrukar alkohol eller droger? Då kan barnet få bo i en annan familj så länge det behövs. Det kallas för familjehem.

Om ditt barn bor i ett familjehem ska barnet helst få träffa eller prata med dig och andra närstående ofta. Barnet ska också få en socialsekreterare från kommunen som hälsar på barnet ibland. Socialsekreteraren ska se till att barnet har det bra i familjehemmet. Socialsekreteraren ska också ha kontakt med dig som är vårdnadshavare.

Pengar till mat och andra viktiga saker

Har du inte råd att köpa det du och ditt barn behöver? Då kan du få pengar från kommunen. Du kan till exempel få pengar för att köpa:

  • mat
  • kläder och skor
  • telefon
  • läkarbesök och tandvård
  • resor med kollektivtrafiken.

Socialtjänsten samarbetar med vården om det behövs

Behöver ditt barn hjälp från både socialtjänsten och vården? Kanske får barnet också extra hjälp i skolan? Då ska socialtjänsten och vården skriva en samordnad individuell plan. Planen hjälper dig och ditt barn att veta vilken hjälp ni får, och av vem. Planen kallas för SIP. Här kan du läsa mer om SIP.